Alla hjärtans dag!

Idag fick jag sååå fina rosor av hjärtat mitt...
och en vacker bakelse med ett hjärta på!
Man blir ju så glad och varm inombords

och känner ju hur himla mycket man faktiskt

betyder... trots allt.
Trots att man inte är perfekt
på något enda vis...

Men en glad alla hjärtans dag blev även en vemodig dag...
Peter slutar... lägger skridskorna på hyllan... Hallå!!!
Vaddå!!!??? Inte nu, inte redan, inte idag...
Sååå gammal är han väl inte?
.. å han är ju fortfarande kung!

Jag blir faktiskt deppad. För jag ville aldrig att den dagen
skulle komma, då han slutar. :(
Jag älskar att höra lovord om "våran" Peter och jag har hoppats
in i det sista att han ska få göra den där efterlängtade och så innerligt
(från hans sida) önskade comebacken.
Det hade ju varit så kul om han fick göra succe´en sista gång, och inte låta
den där förbannade foten vara det sista folk minns...
Men men... han försökte verkligen, och ingen är nog mer ledsen över det än han själv
just nu. Ledsen över att han måste inse fakta... att det inte går längre...

Jag vet att fler än jag känner sig tom just nu... ledsen... och ärligt talat besviken. Jättebesviken!
Vi var så många som hade hoppats... och vi hoppades mest för Peters skull.
Men vi tackar dig för den underhållning du gav oss, under så många år!
Peter, vi är sååå stolta över dig!
Det ska du veta!...

Stora bamsekramar från mig!!!

Ja, jag antar ju att du läser det här inlägget, Peter! ;-) KRAM!

Det var en gång en helt vanlig kille....trodde alla...

...men som hade någonting speciellt....

... och han gjorde oss så stolta!



Tack finaste Peter! <3

Nu låter det ju nästan som om han precis dött eller nåt...ha ha!
Så är det ju faktiskt inte, utan det är ju bara
skrillerna som gått i pension...faktiskt!
Nu väntar förmodligen ett  normalt familjeliv, med söta Nicole,
och kanske några små knoddar.
Tänk va mysigt!...några nya små Foppor i små Foppatofflor!
Det ser vi fram mot!  :)