Äntligen har hjärtat återvänt!
Efter en vecka av vånda och ensamhet. ha ha ha... typ.
Nej da, allvarligt talat så har det gått hur bra som helst.
Men det har känts tomt. Jag är ju så van av att han alltid finns där, runtikring mig.
En gång per år brukar han ta en skotersväng där uppe i fjällvärlden.
En gång per år måste jag längta och sakna.
Tur det inte är oftare, för jag vill inte låta sådär fjollig och beroende av honom... ;)
En gång per år måste jag längta och sakna.
Tur det inte är oftare, för jag vill inte låta sådär fjollig och beroende av honom... ;)
Men det är nog bara så: jag kan inte leva utan honom.
Så hoppas vi lev länge.
Nu blire lite tacos, helt efter pojkarnas önskemål.
Så hoppas vi lev länge.
Nu blire lite tacos, helt efter pojkarnas önskemål.
Själv hade jag hellre valt nå mer gourmeáktigt.
Hoppas ni har en bra kväll, mina godingar!
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar